Artros, vad är detta?

Artros är en sjukdom som bryter ned en eller flera leders brosk. Sjukdom sitter i hela leden, men framförallt i ledbrosket. Vid artros uppstår en ökad nedbrytning av broskvävnad i leden. Balansen mellan nybildning och nedbrytning av så kallade matrixmolekyler blir störd, vilket leder till broskförlust utan kompensatorisk nybildning. Enkelt förklarat hamnar kroppen i obalans vad gäller nedbrytning och uppbyggnad av ledbrosket. Framförallt vid belastning och rörelser uppstår smärta men man kan även i senare skede av sjukdomen få vilosmärta. Ledsvullnad och felställning är vanligt. Sjukdomen utvecklas ofta långsamt och försämringen av leden sker gradvis. Man kan få artros i kroppens alla leder och drabbar vanligtvis knän, höfter, händer och fötter. Sjukdomen kan variera mycket mellan olika personer beroende på grad och skede av sjukdomen men den kan gå i skov. På grund av smärta slutar man ofta med tidigare aktiviteter och kroppsvikten höjs ofta då. Ofta ökas nedslitningsprocessen ytterligare.

Symptom för artros

Ofta kommer symptomen i en alternativt några få leder i taget för att sedan sprida sig till allt fler. Typiska symptom för artros är just stelhelt som ger minskad rörlighet samt smärta. Det kan börja med att fingerleder, handleder eller tår blir svullna, ömma och stela och vid kraftig inflammation blir de ofta varma. I senare stadier kan man även också få vilovärk och nattliga smärtor, speciellt vid höftartros. Parallellt med att ledytorna successivt skadas och bryts ned blir ledfunktionen nedsatt, vilket ofta leder till minskad fysisk aktivitet. Ofta upplever många att på morgonen är stelheten oftast värst för att sedan förbättras under dagen. Trötthet är ett vanligt symtom om man har en aktiv inflammation.

Diagnos och undersökning av artros

I Socialstyrelsens nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar beskrivs det att artros främst ska diagnostiseras med hjälp av sjukdomshistoria och klinisk undersökning. Många förknippar artros med förändringar som man kan se på en röntgen undersökning. Röntgen påvisar dock endast relativt avancerade skador när sjukdomen pågått många år och ledytan till stora delar redan saknas. Många lider av ledbesvär och artros utan att röntgen kan påvisa några förändringar.

Vem drabbas av artros

Artros drabbar främst äldre personer men även överviktiga har lättare att få sjukdomen framförallt knäledsartros. Artros är enligt WHO (The Global Burden of Disease, 2004) en av de tio sjukdomar som orsakar störst global sjukdomsbörda. I världen uppskattas det att cirka 10 procent av männen och 20 procent av kvinnorna över 60 år har artros i någon led. Män drabbas oftare än kvinnor i åldrarna under 45 år, medan kvinnor drabbas oftare över 55 års ålder. Över 25 procent av personer över 55 år i Sverige har någon form av artros. Artros kommer att bli ännu vanligare i framtiden eftersom vi lever längre och vi blir även fetare än vad vi var för t ex 50 år sedan. Menisk- och korsbandsskador hos idrottande barn och ungdomar gör att även de kan drabbas. Cirka 50 procent av dem utvecklar artros cirka 20 år senare i livet och merparten av dessa är kvinnor.

En av flera risktfaktorer är ärftlighet men även kan vilket yrke du har spela roll. T ex byggnadsarbetare, lantbrukare, städpersonal vara extra drabbade liksom elitidrottare. Upprepade tunga lyft ökar risken för artros. Även extremt hård träning kan ge artros. Om leden har varit allvarlig skadad ökas risken för sjukdomen.  

Behandlingar för artros

Forskning visar att den absolut bästa behandlingen vid lätt till måttlig artros är träning. Socialstyrelsen skriver t ex att behandlingen för artros är långvarig träning, information, smärtlindring samt vid behov även viktkontroll.

Vissa leder (vanligast höft och knä) kan i avancerade fall ersättas med ledproteser. Med ytersättningen insatt av en kvalificerad ytersättningsspecialist kan brandmän, elitidrottare och andra unga aktiva personer få sitt tidigare liv helt tillbaka. I artrosens slutstadium kan framförallt höft- och knäleder framgångsrikt ersättas med protes. I Sverige görs cirka 30 000 sådana protesoperationer per år.

I dagsläget finns det ingen behandling som kan stoppa utvecklingen av artros. Olika läkemedel kan minska inflammation och. Vanligtvis används paracetamol som smärtlindning.

Det viktigaste man kan göra om man blir drabbad av artros är att banta om lider av övervikt och att träna. Det är bevisat att fysisk träning ger positivt effekter, bland annat så minskar smärtan, du får rörligare och starkare leder, högre energiförbrukning men också bättre psykisk hälsa.

Läs mer på sidan tips och råd om smärtlindring, behandlingar och träning och andra tips som du kan ha nytta av om du drabbas av artros.

Prognos

Det är mycket svårt att säga någonting om hur sjukdomen utvecklas i det individuella fallet. Ibland stannar sjukdomsförloppet upp särskilt då hos äldre patienter. Ca 25 procent av alla individer med artros blir aktuella för en protesoperation. Däremot rör man sig mindre ökar risken för hjärt-kärlsjukdom samt typ 2 diabetes.