Tips och råd vid reumatism

Här hittar du tips och råd framförallt för dig som är reumatiker men även för dig som har ett fysiskt funktionshinder. Denna sida uppdateras kontinurerligt.


Saker som hur man tänker, äter eller lever. Om du har något bra tips får du gärna höra av dig. Kom ihåg att detta är bara tips och råd och Reuma Shop tar inget ansvar för hur det påverkar dig eller din hälsa. Är du osäker prata med en läkare för att få råd om hur just Du ska göra. 

Dessa ämnen ges tips inom

Arbete för reumatiker
Besök hos läkaren
Elektriska hjälpmedel för reumatiker
Få barn när man reumatiker
Restips för reumatiker
Sovtips för reumatiker
Smärtlindring för reumatiker
Träning för personer med reumatism
Övriga råd för reumatiker

Få barn när man är reumatiker

Reumatism kan vara ärftligt och föras vidare till ditt barn men även om  reumatism är en jobbig och ibland plågsam sjukdom så är det en väldigt liten orsak att inte skaffa barn. Barn ger väldigt mycket både vad gäller motivation och glädje.

  • När man planerar på att skaffa barn så bör man tänka på sin medicinering framförallt om man är kvinna men även om man är man. Man kan vara tvungen att byta medicin eller avstå vissa läkemedel, främst då starkare preparat, som t ex Metotrexat, TNF-hämnare och andra bilogisaka läkemedel. Kortison går bra men rådfråga med din läkare, och NSAID (vanliga anti-inflammatoriska läkemedel kan man ta de två första tredjedelarna av graviditeten. Dessa råd kan även gälla under amningen. Rådfråga din reumatolog för rådgivning.
  • Vissa reumatiker blir bättre i sin sjukdom under sin graviditet medan en liten grupp blir sämre.
  • Försök att lära barnet att så fort som möjligt bli så självständigt som möjligt så att barnet kan göra så mycket själv. Det kan t ex vara att klä sig själv eller att klättra upp i bilbarnsstolen själv.
  • Titta över alla hjälpmedel som kan hjälpa dig vid påklädning av barnet, amninng och andra vardagliga situationer.
  • Försök att hitta en bra strategi över dagen och över livet. Planera inte in för många aktiviteter då det är lätt att bli besviken om man inte orkar dessa. Det blir då som en motgång och man kan gå ned sig psykiskt.
  • Försök att inte bli besviken om du inte kan visa hur man gör allt för ditt barn. Ditt barn mår inte heller dåligt om du kan leka hela tiden.
  • Vila ofta och var sparsam med din ork. Skippa dammsugningen och var med ditt barn istället. Det ger både dig och ditt barn mer än om det är fint hemma.
  • Ofta får pappan en större roll både vad gäller det praktiska men även större roll i barnets liv om mamman är reumatiker. Pappan får ofta ett bättre och starkare förhållande till barnet.

Sovtips för reumatiker

På grund av smärta och stelhet kan det vara svårt att få en bra nattsömn om man är reumatiker. Sömnsvårigheter kan vara att vakna ofta, ha svårt att somna in eller röra sig mycket i sängen. 

  • Palla upp med kuddar under fötterna, knäna och även under armen om man sover i fosterställning. Sover man i ryggläge kan en kudde under benen underlätta. 
  • Att ha en värmedyna i sängen gör det varmt och mysigt och minskar smärtan och gör det lättare att somna. Ha gärna en med avstängningsfunktion för att inte få för varmt i sängen.
  • Ta smärtstillande innan läggdags och/eller ta insomningstabletter eller prova något kosttillskott.
  • Att ha sex är både avslappnade och frigör flera hormoner som gör det lättare att somna.
  • Duscha, bada eller basta för att slappna av och för att minska smärta.
  • Gör avslappningsövningar för slappna av och få lättare att somna.
  • Skaffa en bra säng med ergonomisk tryckavlastande madrass för att låta kroppen vila i ett naturligt läge. Om man ofta vänder sig och har problem med förflyttningen kan ett glidlakan hjälpa.
  • För vissa kan spikmatta göra att sömnen blir bättre.
  • Håll händer och fötter varma. Är dom varmare än rummets tempratur, så kan det bli lättare att somna. Prova att somna med t ex sockar eller handledsvärmare.

Generella råd till alla
  • Att en bra madrass och kudde som är anpassad för dig är viktigt. En bra madrass avlastar men stödjer din kropp där det behövs. TEMPUR gör just detta. Med en TEMPUR madrass så avlastas kroppen och blodcirkulationen ökas vilket gör att du behöver vända dig ofta i sängen. Läs mer på sidan Fakta om TEMPUR för att se fler fördelar med TEMPUR. 
  • Gå upp och somna samma tid varje dag för att få en bra dygnsrytm.
  • Förtär inte alkohol, nikotin eller koffein för att vakna under natten och för att inte få insomningssvårigheter.
  • Ät och drick inte innan du ska lägga dig eftersom ett aktiverat matsmältningssystem kan hålla dig vaken. OBS, För vissa personer kan mat göra att det är lättare att somna eftersom man blir trött av en rejäl måltid. Däremot behöver matsmälningssystemet vila under natten så det är bra om man inte äter något innan läggdags.
  • Skapa en behaglig sovmiljö som är sval och mörk, motionera inte innan läggdags och skruva ned belysningen en timme innan sängdags.
  • Gå igenom dagen vad du har gjort och vad du ska göra i morgon. Ha ett papper och penna för att skriva ned i idéer eller för komma ihåg saker som ska göras nästa dag.
  • Motionera regelbundet men inte några timmar innan sovdags då det kan bli svårare att somna.
  • Drick örtteer som t ex johannesört, valerina, humle, kamomill, citronmellis, passionsblomma och timjan.

Smärtlindring för reumatiker

Smärtlindring är väldigt viktigt eftersom smärtan kan bli väldigt överväldigande och jobbig. Det finns olika typer av smärta beroende på vad man har ont och vad det är som gör ont.
Här kommer lite tips och råd för smärtlindring. Som alltid är det olika för olika personer och

  • Använd varma eller kalla produkter såsom skydd, värmeflaskar eller vetekuddar för att lindra beroende på smärtan.
  • Massage ger ökad blodcirkulation och kan lösa upp muskelknutor och inflammation.
  • Muskelstimulering med TENS kan ge smärtstimulering. Be om att få prova hos sjukgymnast. Detta alternativ används ibland vid förlossningar.
  • Stretchning mjukar upp kroppen och kan minska rörelsesmärtan.
  • Olika saker som vi äter kan minska smärta. Det är t ex omega 3, ingefära, kardemumma och chili.
  • Akupunktur är en annan sak man ge om att få behandling hos sjukgymnasten.
  • Träning ger endorforiner vilket är smärtlindrande.
  • Att ta ett varmt bad eller en varm bastu mjukar upp kroppen och minskar rörelsesmärta.
  • Spikmattan gör att man blir avslappnad och blodcirkulationen ökar.

 

Elektriska hjälpmedel för reumatiker

Vissa elektriska hjälpmedel finns för reumatiker som kan hjälpa och underlätta vardagen. Här kommer några

  • En universalfjärrkontroll med touchpanel kan vara skön att använda om man har ont i händerna. Dessa lite dyrare kontroller sitter även skönt i handen. Märket Logitech rekommenderas. På vissa nyare tv-apparater kan man styra med en smartphone typ android eller iphone. Dessa applikatationer är ofta gratis.
  • Många kan känna problem med att behöva flytta den tunga blöta tvätten till torkmaskinen. Det finns däremot tvättmaskiner med inbyggd tork. Tänk på att maskinen används dubbelt så ofta som en seperat tvätt och tork. Köp gärna en bättre och dyrare variant.
  • När man köper en spis finns det vissa tillbehör och egenskaper man kan tänka på om man är reumatiker. Det är att man kan köpa en ugn med pyrolys vilket gör det mycket enkelt att rengöra en spis. Pyrolysen fungerar så att värmen i ugnen går upp i en temperatur av ca 500 grader så att fettstänk och matrester förkolnas och det blir enkelt att torka ur med en trasa.
  • På vissa spisar kan man köpa till skenor som gör att man kan dra ut plåten längre för att röra om i maten. Detta gör att man slipper ta ut själva plåten.
  • Välj en display istället för vred på elektriska produkter som t ex tvättmaskin, torktumlare, diskmaskin och spis. Bra om man har smärta i fingrar och händer.
  • Det finns dammsugare som med längre och lättare skaft för att lättare komma åt när man städar. Vissa dammsugare är även lättare att rulla på golvet.
  • Robotdammsugare dammsuger ditt hem när du inte är hemma. Dammsugaren laddar sig själv när vid behov och signalerar då den dammbehållaren är full. Robotdammsugaren hjälper dig som tycker att det är jobbigt att dammsuga pg av smärta, trötthet eller stelhet.

Arbete för reumatiker

  • Hitta ett jobb som man vill jobba med och i rätt företag. Det är mycket viktigt för motivationen att trivas på sitt arbete så blir det lättare att uthärda en arbetsdag med mycket värk.
  • Hitta rätt arbetskamrater och rätt chef. Rätt arbetskamrater respekterar, bryr sig och accepterar att man är sjuk och att maninte kan göra allting lika fort eller lika bra och man ibland behöver hjälp med ganska elemterära.  
  • Gå hem i tid när man börjar få väldigt ont och vara hemma från jobbet när behöver och inte springa fortare in i kaklet. Det är lätt att man kämpar på och försöker ställa upp för sina arbetskamrater när det bästa kanske skulle vara att vara hemma och vila upp sig i stället. Det brukar straffa sig i längden med längre sjukskrivningar och framförallt mer smärta och fler inflammationer. Det är ingen som tackar en för att man har slitit med kraftiga smärtor.  
  • Försök att inte ha ett jobb som är monotomt, t ex bara sitta eller att bara stå. Det är viktigt att kunna ta pauser och att både få vila och att få röra på sig.
  • Sök särskild högkostnadskort hos försäkringskassan. Detta gör att man slipper karansdagen och arbetsgivaren får fakturera tiden man är sjukskriven på. Det gör att det känns lättare att vara sjukskriven och att få ta hand om sin reumatism istället för att arbete.
  • Arbetsanpassa arbetsplatsen så mycket som möjligt med hjälp av arbetsförmedlingen och sök lönebidrag så har man inte pressen på att jobba lika hårt och lika fort som friska människor.

Besök hos läkaren

När man ska till läkaren och är reumatiker är det mycket som ska hinnas med och man både vara nervös och stressad. Är du förberedd så får både du och din läkare mer kvalitetstid. Här följer råd för läkarbesöket både före, under och efter besöket.

Före besöket

  • Börja någon eller några veckor innan ditt läkarbesök med fundera på följande frågor
  • Hur har du mått under tiden från det senaste läkarbesöket? När började besvären och vart exakt sitter eventuell smärta och svullnad? Har besvären förändrats något?
  • Har du upplevt några symptomer från din medicin?
  • Behöver du några intyg, förnyelse av recept eller annat?
  • Något som du funderar på angående sjukdomen, symptomer och behandlingar?
  • Ta med dig legitimation, högkostnadsskydd och något sorts betalsätt.
  • Vill du ha något i din familj eller någon nära vän. Det kan vara ett bra stöd både för att slappna av, och att personen kan hjälpa till att minnas besöket och ta till sig informationen som läkaren ger dig. Kan även bra att ha för att minnas hur man har mått i perioder och hur tidigare läkemedelsbehandlingar har fungerat och även som stöd vid kortison sprutor och provtagning. Sen har vissa reumatiker förmågan att skönmåla sitt mående och det kan vara bra att någon kan säga som det egentligen är.
  • Skriv ned alla läkemedel och eventuella naturläkemedel som du tar tillsammans med dosering.
  • Ska du göra något urinprov? Kan vara bra att spara sig om läkarbesöket är morgonen.

Under Besöket

  • Ta det viktigaste du vill berätta först så att det helt säkert hinns med då läkartiden är begränsad och man ofta måste prioritera.
  • Ge hela bakgrunden om dina besvär. Se till att berätta om allt, det är av största vikt att läkaren får veta så mycket som möjligt för att få en klar bild av patienten. Skäms inte för att avslöja alla detaljer och alla besvär du lider av. Tala även om för läkaren om du använder dig av alternativ eller komplementär behandling.  
  • Om det är av första gången du träffar din läkare är det bra att skriva upp tidigare sjukdomar och eventuella operationer. Något som du inte tycker är viktigt kan vara väldigt värdefullt för läkaren att få vetskap om.
  • Tänk på att ta kläder som är lätta att ta av och på om du har problem med rörligheten. Läkaren vill också se dina vardagskor.
  • Om du är gravid eller funderar på att bli det så berätta alltid detta, även om du är man eftersom vissa läkemedel inte ska tas då.
  • Hur fungerar dina mediciner?
    Det finns mycket viktigt att veta om läkemedel och medicinering. Vad är de bra för? Hur ska de tas? Har de biverkningar? Hur samverkar olika mediciner med varandra? Om det finns risk för beroende är det bra om en närstående också vet om detta. Kan man dricka alkohol i samband med att du tar medicin. Finns det alternativ med färre biverkningar?
  • Behöver du remiss till rehabilitering, specialist eller annan yrkeskår i vården? Fråga om vad för slags rehabilitering du behöver och vad ditt sjukhus kan erbjuda. Kom ihåg att även kuratorer kan vara bra om man behöver prata med någon angående sin reumatiska sjukdom.
  • Det kan vara bra att skriva anteckningar för att minnas allt. Du lär dig mer om din sjukdom och har dessutom nedskrivet saker som annars kan vara lätt att glömma då man ofta får mycket information från läkaren.
  • Våga ställa frågor & diskutera. Samtala med din läkare om informationen och besluten och våga fråga om något är oklart. Berätta om du har svårt att förstå något eller om något är oklart. 
  • Ta reda på hur du kan komma i kontakt med läkaren (telefontider, jourtelefon, e-mail) i fortsättningen.

Efter besöket

  • Om du är missnöjd med bemötande eller behandling kan du kontakta Patientnämnden i ditt landsting. De kan till exempel hjälpa dig om du tvivlar på läkarens utlåtande och vill att en annan läkare också ger ett utlåtande.
  • Utvärdera om du har fått någon ny medicinering, mår du bättre eller har du fått några biverkningar.
  • Om det tar för långt tid med remisser och intyg kan man behöva kontrollera att vårdavdelningen har fått sin remiss och att läkaren har skrivit ut intyget.

Restips för reumatiker

  • Kom ihåg att fixa intyg i god tid för dina läkemedel. Intyg behövs för narkotikaklassade preparat men även för sprutor som humira. Det är olika regler beroende på vilket land du kommer till. Kontakta landets ambassad i Sverige för mer information.
  • Apoteket kan fixa intyg för narkotiska preparat medan doktorn behöver skriva intyg för sprutor.
  • Vissa kosttillskott och naturläkemedel kan bli stoppad vid införsel av tullen. Även vissa bantningspreparat klassas som läkemedel.
  • Sängen på ditt boende är sällan bra vilket i värsta fall kan förstöra din semester när du inte vaknar utvilad. Det finns ett TEMPUR resekit som innehåller både madrass och kudde så att du slipper ha värk och stelhet pg av en dålig och ej anpassad säng.
  • Badskor är bra att ha om man har smärta i fötterna. Då kan man även bada på en stenigare sand.
  • Teneriffa är ett väldigt bra resmål för reumatiker. Många funktionshindrande besöker Teneriffa vilket gör att de som ibland känner sig uttittad eftersom man sitter i rullstol absolut inte behöver göra det här. Teneriffas stadigt varma klimat och ett i stort rullstolsanpassad samhälle gör det till ett bra resmål. Det finns även möjlighet att hyra en elscooter vid behov  men även stranden är handikappanpassad med t ex högre solsängar än vanligt. Behandlingsanläggningarna vintersol och Mary sol är belägen på Teneriffa.
  • Begär att bo på markplan om hotellet inte har hiss vilket är vanligt så slipper du gå i trappor. 

Träning för personer med reumatism

  • Vissa rekommenderar att köra låga vikter och ca 20-30 repetitioner gånger tre medan andra rekommenderar istället 10-20 gånger 3 och istället tyngre vikter. Känn efter vad som passar dig och öka efter hand. Prata gärna med din sjukgymnast för att få råd när det är dags att gå upp i vikter, annars är det lätt att gå för fort i träningen och dra på sig inflammationer och ännu mer värk.
  • Träning för reumatiker
  • Extra viktigt för den som lider av en reumatisk sjukdom att motionera och träna. Det finns tecken att vissa reumatiska sjukdomar ökar risken för hjärt-kärl sjukdomar och ger en förkortad livslängd. Träning kan även ge ökad livskvalité med mindre smärta och ökad rörlighet vilket ger ett mer fungerade vardagsliv.
  • Prova olika aktivititer och se vad som passar kroppen bäst, vad man bra av och vad man tycker är roligt.
  • Tänk på att din träning är en investering i dig själv men även dina nära och kära.
  • Tips på bra träningsformer är Tai Chi för reumatiker, Chi Gong, bassängträning där bassängen är minst 30 grader, sjukgymnastik, handträning, yoga, promenader, cykling, olika rörelser, simning, ridning, segway och stavgång. Övningar med lätta tv-spel. Dans kan också göra mycket. Man tränar ofta i grupp och musiken gör att man blir glad och ofta glömmer smärtan.
  • Planera och förberedd dig på att få ett skov. Det kommer att hända och då gäller det att vara förberedd så att man fort kan starta träningen igen. Hur ska du agera? Vilka behandlingar har fungerat tidigare, vad kan din sjukgymnast göra?
  • Gör ett konkret program för var, hur och när man ska utföra sin motion och träning samt att skaffa sig stöd av familj, vänner eller sin sjukgymnast.
  • Hitta en rolig träningsform så är det lättare att verkligen utföra träningen när det känns tungt och kroppen värker. Träningsformen får gärna var gruppform så är det ofta lättare att komma till träningen då man vet att andra förväntar sig att man ska komma.
  • Det är bättre att göra något än att inte göra något alls. Anpassa övningar efter mående men gör något i alla fall.
  • När man har ont blir det gärna så att man håller leden i ett fixerat eller böjt läge. En god ledrörlighet är en viktig förutsättning för att klara av vardagslivet.  Stretcha och böj kroppen ofta framförallt på morgonen.
  • Olika tider kan vara bra att prova träna på, vissa tycker om att t ex träna på morgonen för att få bort morgonstelhet eller har lättare att ta sig till gymmet på kvällen om man är morgontrött och/eller har väldigt ont på morgonen.
  • Folkhälsorekommendationer om hälsofrämjande fysisk aktivitet, HFA, gäller även reumatiker. De innebär att man helst ska vara fysiskt aktiv varje dag, sammanlagt 30 minuter på en måttligt ansträngande nivå. Aktiviteten bör innehålla styrketräning, till exempel dynamisk yoga, två gånger i veckan. Den dagliga aktiviteten kan bytas ut mot tre konditionskrävande pass i veckan. För den som har en långvarig sjukdom eller är över 65 år rekommenderas också rörlighets- och balansträning vid behov.
  • innebär att eventuell ökad smärta och svullnad ska ha återgått till samma nivå som när du började träna 24 timmar tidigare. Har den inte gjort det är det viktigt att du anpassar träningen och inte ger upp.
  • En av de viktigaste självhjälpsprinciperna är att sätta mål. Ett mål kan vara något du vill uppnå inom de närmaste tre till sex månaderna, som till exempel att kunna gå en halv mil, hälsa på barnbarnen som bor två trappor upp eller göra en resa. Mål är vanligtvis för stora för att kunna uppfyllas direkt. Därför är det viktigt att bryta ner dem i mindre mer hanterbara steg. Vilken är din personliga plan för din träning?
  • En träningsdagbok kan vara bra för att skriva när man har tränat och vad. Då är det även lättare att se om man har fått speciellt ont av någon övning. Funbeat är t ex en träningsdagbok som finns på nätet och den är gratis.
  • Du behöver ingen remiss längre utan du kan välja själv vilket gym och sjukgymnast du vill. Bara gymmet har sjukgymnaster.
  • Om du använder sjukgymnast, välj en sjukgymnast som du tycker är bra och som du kommer överens med och har samma tankar om träning och rehabilitering eftersom sjukgymnasten kommer att vara till stort stöd under jobbiga stunder. Kolla även hur lång tid du kan behöva vänta för att få en tid. Det är inte roligt att behöva vänta två veckor för att få träffa sjukgymnasten när du är i ett skov.
  • Gör den träningsformen du tycker är rolig men varva gärna med sjukgymnasttider för att få råd och behandlingar för att lättare komma upp ur skoven och få behandlingar som t ex massage.
  • Det kan vara bra att innan man börjar träna prata igenom med läkare och sjukgymnast om farligheter, symptom på begynnande skov, fallgropar och annat som kan påverka träningen för att få ut så mycket som möjligt.
  • Om man tycker t ex tycker att högintensiv träning är roligare än måttlig intensiv träning så är detta en möjlighet men man bör gå ut försiktigt och känna sin kropp.
  • Träningsovana reumatiker kan få mer smärta när de börjar med vardagsmotion eller träning. Starta därför långsamt och ge inte upp i svåra perioder.  Glöm aldrig att lite fysisk aktivitet alltid är bättre än ingen alls.
  • Kör inte för hårt i början då det lätt att inflammationer blossar upp när motivationen sprutar ur öronen.
  • Läs gärna olika bloggar om träning och reumatism för att få motivation och mer tips och råd.
  • Som människa men framförallt för en reumatiker är det viktigt med konditionsträning, rörlighetsövningar och styrke- och uthålighetsträning för att ge kroppen vad den behöver. Är man äldre kan man även köra balansövningar.
  • Om man vill göra konditionsträning så ska man börja lugnt med ca 5 minuter för den ovane, för att sedan gradvis öka tills du är uppe i 30-45 minuter helst varje dag.
  • Rörlighetsövningar innebär att du tar ut så mycket rörlighet du kan i alla leder. Rörelserna ska vara mjuka och långsamma. Upprepa 5-30 gånger. Gör dessa övningar helst varje dag. Dessa övningar är viktiga, även när du är inne i ett aktivt skede av sjukdomen, för att inte förlora den rörlighet du har. Vid besvärliga smärttillstånd kan du behöva någon form av avlastning, t ex med pendelkraft, axeltrissa eller bassäng.
  • Balansövningar kan göras t ex med balansplattor.
  • Forskning har kommit fram till att stretchning inte gör att man undviker träningsvärk men man dock skynda på återhämtningen av muskulaturen samt få den tillbaks till naturlig längd.
  • Efter ett träningspass kan det vara skönt att slappna av i musklerna framförallt för en reumatiker eftersom man som reumatiker ofta spänner pg av smärta.  Avslappningsövningar kan göra så att hjärnan och kroppen får vila vilket gör att man blir piggare.
  • Ett sätt att må bra, speciellt efter ett träningspass, är att slappna av musklerna. Ibland får vi inte en kvalitativ bra vila för att vår hjärna fortsätter att arbeta och våra muskler är fortsatt spända. Därför kan ett tips vara att lyssna på olika typer av avslappningsband.
  • Att träna hemma kan fungera för vissa personer eftersom det är kan vara lätt att sätta in träningen när det passar tidsmässigt och kroppsmässigt beroende på smärtgrad.
  • Att träna ökar styrkan, konditionen förbättras, och smärtan minskar.
  • En sjukgymnast kan testa din prestationsförmåga så att det är lättare att sätta mål men även att få en inblick över sin kropps status. Gör man detta kan få extra motivation. Sjukgymnasten tar även fram ett personligt träningsprogram som är utformat för dina problem och behov.
  • Det kan vara bra att din sjukgymnast är med dig medan du tränar framförallt första gångerna du tränar eftersom vissa övningar fungerar för vissa reumatiker men inte andra. Det går att sätta ett väldigt individuellt program som passar dig.

Till sist reumatismen påverkar träningen, träningen påverkar reumatismen.

Övriga råd för reumatiker

  • Att använda avdraget Rut kan hjälpa till mycket för inte en så stor kostnad. Ofta kan det vara värt med tanke på att man kan göra roligare saker och att inte behöva ha så ont. Sen är det väl inte så många som uppskattar att få städa. En ganska vanlig missuppfattning är att det är kan vara dyrt men städhjälp kostar ca 170 kr timme med avdrag. Som exempel tar en lägenhet med tre rum ca 2 timmar, alltså 350 kr. Detta exempel beror på hur snabba städfirmarn är och hur mycket dom debiterar.
  • Då det ofta är jobbigt att handla matvaror så kan man handla dessa på internet och få dessa hemleverade in till boendet. Denna tjänst finns t ex hos Coop och kostar 149 kr. Läs detta blogginlägg för mer info.